Forskning har visat att behandlares förståelse för affekter är viktigt i arbete med patienter med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares berättelser om hur de uppmärksammade, påverkades av och kunde använda sig av sina egna och patienternas affekter i arbetet med gruppbehandlingsmetoden Affektskola. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlare som arbetade med metoden. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån en abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman, Behandlare med känsla för affekter, Affektsmitta i arbetet och Utmanande affekter, med åtföljande underteman.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad de medel som man under barocken använde för att väcka och stilla människans affekter har för påverkan på dagens musikstuderande ungdom, samt hur nära deras upplevda affekter ligger de affekter som barockens musikskribenter såg i musiken. För att studera detta använde jag mig av en kvantitativ enkätundersökning. Jag spelade upp valda delar ur ett stycke av Monteverdi för dem och undersökte i enkätform vad de upplevde för affekter. De flesta försökspersoner uppfattade de stora musikaliska mönstren, som oftast är de som uttrycker olika grad av energi, medan de underliggande, mer nyanserade mönstren, som kan uttrycka om ett litet stycke musik har en positiv, negativ eller neutral laddning, uppfattades mer sällan.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters känsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter på ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, härbärgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets påverkan. Resultaten visade på att en lägre medvetenhet om affekter och existentiella funderingar försvårade härbärgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.

Denna uppsats tar sitt ursprung i den utbredda och erkända forskningen om att affekter har en betydande roll för inlärning och prestation. Pehkonen (2001) konstaterar att uppfattningar om matematik verkar som en dold faktor i undervisningen och Debbelis et al. (2006) studerar betydelsen av affekter och fastslår att hur elever förhåller sig till sina affekter spelar en avgörande roll vid problemlösning. Vi genomförde intervjuer med fyra gymnasieelever som tillsammans läste matematikkurs C. Eleverna fick fyra problemlösningsuppgifter som konstruerades för att utmana de föreställningar Pehkonen (2001) beskriver som ogynnsamma vid problemlösning: Att en matematisk lösning alltid ska innehålla tal och att matematik färdigheter mestadels består av att man skall veta och komma ihåg vad som ska göras. Under intervjuerna såg vi återkommande tendenser till att dessa föreställningar förekommer och påverkade elevernas tillvägagångssätt och förmågor vid problemlösning.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av Negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.

Inledning: Trauma påverkar drömmar och dess bearbetningsförmåga av innehåll. En viktig punkt är att etiologin av PTSD anses vara en traumatisk upplevelse som kan leda till återkommande mardrömmar. Idag finns det många personer i samhället som lider av trauma och traumarelaterade problem vilket gör att utveckling av traumateorin får en central betydelse för att erbjuda bra behandlingsmetoder.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur traumatiska upplevelser bearbetas i drömmarna med fokus på affekter och interaktioner med andra människor som kan leda till vidareutveckling av psykodynamisk traumateori.Frågeställningar:? Vad finns det för skillnader i drömmarna mellan grupperna i avseende på affekter?? Vilka centrala teman förekommer i båda gruppernas drömmar och hur ser det ut i jämförelse mellan grupperna?Metod: Den metod som använts är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats där 60 drömmar från tidigare krigsveteraner studeras och jämförs i två grupper.Resultat: Studiens resultat visar traumats negativa effekter på affektregleringsförmåga och relationer. Det lyfter också fram drömmens betydelse som en ingång till det psykiska livet för att få inblick i hur traumatiska händelser och affekter hanteras, samt drömmandets funktion i affektreglering som är en viktig bearbetande faktor för trauma.Diskussion: Studiens resultat är i många avseenden i linje med tidigare forskning och teoribildning, men särskilt två aspekter av resultatet förtjänar att lyftas fram: Drömmen som en scen för det psykiska livet: 1.

Syftet med studien är att undersöka Pro-anorexia (Pro-ana) bilders påverkan på kvinnor jämfört med vedertagna modellbilders påverkan. Blir kvinnor mer påverkade av att titta på extremt smala kvinnor än av att titta på "normala" smala modeller? En experimentell mellangruppsdesign, med 42 kvinnor från Lunds universitet användes. Den påverkan som mättes var matproblematik, tjockkänsla, idealkropp, självförtroende och affekter. Pro-anafilmer, modellfilmer och kontrollfilmer användes som stimulimaterial.

SammanfattningDenna studie genomfördes 2009, som en del i ett större projekt; ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt på Teaterhögskolan (Stockholms Dramatiska Högskola). Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att fånga upp och analysera mina egna upplevelser, vid arbete med kroppslig gestaltning, utifrån Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär.Vad gör arbete med Viewpoints för min upplevelse vid kroppslig gestaltning? Vad gör arbete med Mask och kostym/Karaktär för min upplevelse vid kroppslig gestaltning?Vilka moment upplever jag som speciellt kritiska?                                                   Hur förändras mina upplevelser under processens gång? MetodStudien bygger på att jag har gjort en deltagande observation, med hjälp av introspektion. Jag har gjort en så kallad samtida introspektion. Forskarsubjektet och forskningsobjektet är en och samma person, vilket kallas för forskarintrospektion. Empirin utgörs av den förda fältdagboken, varur jag valt ut ett antal av mina nedtecknade upplevelser att analysera och tolka. ResultatDe tre metoderna Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär väckte olika typer av känslor, sprungna ur affekter.

Stämmer det att ?ett gott skratt förlänger livet?? Påverkar individens positiva känslor så som glädje individens hälsa?Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan individens förmåga av resilience (motståndskraft), upplevelser av arbetsstress samt affekt och om det fanns skillnader mellan affektiva profiler i individens förmåga av resilience och upplevelser av arbetsstress.Tidigare forskningar visar att positiva känslor har ett samband med individens bemästrings strategier i samband med upplevelser av stress. Forskningen visar också att individer med en personlighet som karaktäriseras av optimism har en förmåga att bredda sitt kognitiva spektrum av lösningar i samband med utsatthet för negativ stimuli. Vilket gör det möjligt för individen att hantera kraven som ställs idag på arbetsmarknaden. Individer däremot med en hög neurotisk personlighet har mindre förmåga av resilience vilket innebär att de får större svårigheter att hantera negativa stimuli som exempelvis kommer ifrån en kravfylldarbetssituation.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan värderingar, föreställningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hållbarhet i det vardagliga livet. Vår hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hållbar utveckling. För att söka svar på syftet och bekräfta hypotesen har enkäter med frågor gällande individens värderingar, föreställningar och normer om miljön samt frågor om miljömässigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i åldern 23-65 år. Svarsfrekvensen var på 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömässiga värderingar, föreställningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hållbar utveckling verifierades.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan värderingar, föreställningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hållbarhet i det vardagliga livet. Vår hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hållbar utveckling. För att söka svar på syftet och bekräfta hypotesen har enkäter med frågor gällande individens värderingar, föreställningar och normer om miljön samt frågor om miljömässigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i åldern 23-65 år. Svarsfrekvensen var på 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömässiga värderingar, föreställningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hållbar utveckling verifierades.

Inledning: Psykoterapeutiskt arbete med bearbetning av omedvetna känslomässiga konflikter innebär ofta terapiprocesser som varar över lång tid och kan bedrivas med skiftande tekniker. Psykodynamiskt inriktade terapeuters arbetssätt speglar deras teoretiska övertygelse och personliga läggning. Många arbetar intuitivt och med ett eklektiskt förhållningssätt. Att arbeta efter en sekventiell, tydligt formgiven metod är ovanligt inom den dynamiska/analytiska traditionen. Syftet med studien är att undersöka fem psykoterapeuters upplevelse av att lära sig arbeta efter en specifik metod med fokus på affekter; Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässigpriming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hurpersonlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och ikombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar Negativa affekter, och hypoteseni studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som liggerhögt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultatenav denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming ellerneuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. Enförklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sigmarkant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade någraskillnader i bedömningen av ansikten.

Tidigare studier har tydligt visat på att sömnproblem och obehagliga drömmar har ett samband med sämre mående. Syftet med denna studie är att se hur ungdomars välmående i form av positiva och negativa känslonivåer är relaterat med sömnproblem och negativa drömmar. En enkätundersökning delades ut till 111 gymnasieelever i Örebro kommun i åldrarna 16 ? 19 år och resultaten visade att de deltagare med negativa drömmar och sömnproblem har markant högre nivå av negativa känslor och ett sämre mående. Man såg att sömnproblem och negativa drömmar är relaterat och att båda två tillsammans har ett samband med ökad negativ känsla som kan leda till ett depressivt tillstånd.

Arbetslivet genomgår ständig förändring och blir mer tävlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bättre än andra, eller av själva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer Negativa affekter och använder mindre aktiva copingstrategier än personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation påverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundära syfte var att undersöka skillnaden mellan anställda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.